Musikinspirationen i lägenheten.

Jag tror det är dags att presentera min roomie. Min Sandri! Vi har känt varandra i mer än 11 år och hon är en stor inspiration. Sandra läser en kandidat i miljövetenskap och källsorterar allt. Vi brukar skoja om att hon läser till miljörättsaktivist. Hon är förman på Blekingska nationen och sitter i olika råd hos bla AF. Hon lär mig mycket och vår relation ger mig väldigt mycket. Att skratta mycket varje dag gör att jag mår bättre. Jag hade hoppats på att vi skulle få bo kvar här, resten av våra liv... Leva i en bubblan!

Sandra inspirerar mig mest på musikfronten. Hon är otroligt intresserad av musik och kan allt om alla. Speciellt dansk musik. Jag har blivit frälst! Allt från Veto, Mew och Nephew till Alphabeat och Spleen United. Ljuvligt med massa nytt ljud i talarna!



/Katarina, varför visar Tyra alltid brösten?

En förklaring till naivismen.

Idag är en bra dag.
Jag fick en kommentar av en anonym "Sonny". Jag tror jag har varit lite otydlig i inlägget ang. mitt IG på det praktiska provet. Efter det bedömningsprotokoll som mina föreläsare har bedömt min prestation efter är jag antagligen inte värd ett G. Det är bedömningsprotokollet som det är fel på. Det håller en otroligt hög nivå. Långt högre än vad inlärningsmålens nivå ligger på. Där är felet! För att få godkänt ska studenten har uppnåt inlärningsmålen, vilket jag har gjort. Vårt bedömningsprotokoll är liknande som från en kocktävling. Jag går inte en kockutbildning och jag har inte fått utbildning därefter, vilket då är fel att vi ska bedömas utifrån "kocknivå".

Min åsikt är att de antingen får höja inlärningsmålens och utlärnings nivån, eller sänka nivån på bedömningen. Detta för att studenterna ska kunna ha möjlighet att nå upp till nivån som förväntas. Därför hade jag igår möte med en av våra ansvariga lärare i den praktiska undervisningen. Idag har jag och en studiekamrat haft ett möte med en av högskolan studievägledare för att få hjälp med problemen. Vi har även träffat representant från Cefyrekon (kåren), som ska bestämma möte med vår programansvarig för att framföra våra åsikter.
Jag gör inte detta enbart för min egen skull. Jag gör detta för klassens skull. Jag gör detta för de som söker programmet till ht-09 och framöver. För att vi ska kunna ta en examen från Kristianstad högskola med huvudet högt och med bra rykte!
Många av de anställda på högskolan jag pratat med förstår min situation och håller med mig. Nu skriver jag endast ur mitt perspektiv, men förra terminens slarv av bla det praktiska provet och dålig administration har drabbat hela klassen.

Som Sonny beskriver mig, som en person som tror att om man "kommit in på ett program så är de automatiskt klara om x antal år". Sådan är inte jag. Jag har varit. Efter två år i Uppsala av otroligt festande och mitt livs bästa erfarenhet har jag lärt mig att så är det inte. Jag har insett hur det är att studera på eftergymnasialnivå. Att det gäller att plugga varje dag (vilket jag faktiskt gör).



/Katarina, kan förstå att frustrationen i tidigare inlägg kan uppfattas som naiv. Bloggen är enda stället där jag kan skriva ut min agression, eftersom jag måste vara väldigt konstruktiv i min kritik till programmets ansvariga.

Så pluggar en brat.

Plugg hos föräldrarna i Skanör. Biologi och kemi i maten. Mamma har middagsbjudning.
Innebär, Jag sitter och läser och skriver anteckningar från kurslitteraturen samtidigt som jag dricker bubbel och knaprar på halvrostade cashewnötter. Nere springer en 10 mån valp av ljus labbe, golden och springer. Hoppas pappa blir fäst!

Kan det vara bättre pluggförutsättningar? Jag tror inte det.

Nu, gå ner och fylla på mitt glas.
Snart, hemmalagad lyxlasagne, mer bubbel och trevligt sällskap.
Senare, liggandes på föräldrarnas säng tillbaka med böckerna och med stjärnorna lysandes i taket!


/Katarina, sånt é livet, sånt é livet. Så mkt kärlek, bor det här!

1+1+2+Lund=kärlekshumor.

En ekvation som endast kombo-humor kan förklara.
- Katta, min kaktus har blivit så stor!
- Det brukar mina killar också säga.

Det är bättre att vara två. Två riktigt bra vänner som känner varandra utan och innan i en lagom lägenhet i Lund. En halv flaska rödtjut, Daft punk och nya Elle UK. Kan kvällen bli bättre?


/Katarina, struntar i om CSN kommer in på mitt konto eller icke. Jag lever för närvarande för stunden.

Uppiggare.

Idag står gymmet på schemat. Har egentligen vilodag, men måste springa av mig agressionerna. Ska även inhandla block, tipex och annat studierna kräver. Måste snåla lite eftersom jag nu seriöst lever på övertid (vad det gäller pengar). Sen blir det en mini mamma&dotter-dag. Då är det dags för ett återbesök till Myrorna på Ystadvägen 19 i Malmö. Jag är så sugen på en oversize kavaj i en annan färg än svart. Ljust rosa, benvit, laxrosa eller grått hade varit fina färger. Förebilden är Ingrid från Anywho.


/Katarina, dagens inspiration behövs verkligen för att jag ska kunna få upp modet igen

På ett rosa moln.

Våren är här! Igår hade jag verkligen behövt mina solisar. Fick kisa så mycket att huvudet började värka så smått. Våren har alltså redan nått både Lund och Malmö.


Bilden tagen från vår balkong.



/Katarina, tacka vet jag gymmet och balkongen som är mina bästa psykologer

Otroheten fortsätter trots tillsägning

Vår situation just nu:
Jag läser nu andra terminen på Gastronomiprogrammet. Vi har stora problem vad det gäller utbetalningarna från CSN. De meddelar att de "fortfarande väntar på studieresultat" från högskolan. Problemet ligger hos Kristianstad högskola, eftersom våra poäng från ht-08 inte registrerats på studera.nu. Vi har länge haft detta problem. Mina senaste poäng registrerades 081028, vilket betyder att endast 7,5 hp är registrerat. Klassen har genom många olika personer haft mailkonversationer med den programansvarige (J.O). Den 9/1 fick vi svaret, att vi i kommande vecka (v. 3) skulle ha våra poäng registrerade. Nu är det vecka 4 och inget har fortfarande hänt. Jag mailade J igår (och jag vet att det är fler som gjort det), men fick endast automatiskt svar tillbaka.  
Nu vet jag inte längre var jag ska vända mig för att få våra betyg registrerade. Situationen har blivit ohållbar. Eftersom detta innebär att vi inte får några pengar och står utan försörjningsförmåga!  Vem ska jag vända mig till för att få våra poäng registrerade?

Hade jag vetat om dessa problem hade jag aldrig börjat studera gastronomi i Kristianstad. Hade jag vetat att kvalitén var SÅ låg hade det inte ens farit genom mina tankar!
Tack vare träningen håller jag mitt psyke stabilt. Jag kan avreagera på gymmet. Jag kan frusta och fnysa utan att någon kikar i ögonvrån. Tack vare balkongen går jag inte inne med allt. Jag ställer mig och skriker ut min frustration över att första terminen på Gastronomin i Kristianstad har varit fylld med NOLL kompetens!


/Katarina, sök inte till gastronomiprogrammet på Kristianstad högskola!

Otroheten

Jag är så trött på allt. På att de har satt IG på min prestation under vårt praktiska prov. Varför? Jag kan förstå och se att jag inte är värd VG. Dock kan jag inte förstå ett IG? Jag serverade en måltid 3 minuter för sent. Den var ätbar och t.om god och såg inte alls illa ut. Vad är kraven? Att vi ska servera en gourmetmåltid? Hade de kunnat informera om detta tidigare?
Jag är så besviken på hela Kristianstad högskola. Finns det något positivt att säga? Jag kommer inte ihåg för allt negativt svämmar över. Jag känner att det kommer vara svårt att komma över sveket (som jag numer kallar det) gentemot oss studenter. De har lovat att förbättra sig, men kommer det någon gång överväga de negativa? Situationen känns som ett dåligt förhållande som är svårt att slingra sig ur. Killen har varit otrogen, men du älskar honom så otroligt mycket. Kommer du någon gång kunna lita på honom igen?
Denna skit knäcker mig.

Förväntande läranderesultat

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs skall studenten:

  • Visa grundläggande kunskap om livsmedel samt förståelse och tillämpning i matlagningsteknik,
  • Tillämpa kunskaper i att organisera, tillaga och arrangera vanligt förekommande maträtter och bakverk,
  • Visa kunskap och förståelse om hur mat och måltider kan kommunicera identitet, samt social och kulturell tillhörighet.

Taget från en undersida till hkr.se



/Katarina, vad var det jag missade?

Tröttheten över samhällen

Sitter i fåtöljen. Tvn är påslagen. Jag försöker läsa arbetet vi ska opponera på. Fastade precis framför svt24. En dokumentär om homosexualitet på Färöarna. Min ögon fylls med tårar. Situationen är så tragisk. En pappa som säger att hans son hamnat på fel sida (enligt den kristna tron) för att han "tidigare" var bög. Sonen sitter själv och berättar hur lättad han är för att ha kommit ur "det" och numer är heterosexuell. En läkare i tinget hävdar att homosexualitet är en sjukdom som kan botas med bön. Jag blir så ledsen. Hur kan människor vara så trångsynta. Hur kan de trycka ner andra människor för att de inte känner som "de" gör?

Jag känner en lättnad över att vårt samhälle har kommit långt. Självklart blir många fortfarande förtryckta, men det är inte olagligt att vara homosexuell. Homosexualitet klassas inte som en sjukdom. Homosexuella skyddas av en speciell lag.

Jag skiter väl i vem mina vänner blir kära i. Jag älskar mina vänner för att de alltid ställer upp för mig, inte beroende på vilket kön deras partners har. 


/Katarina, 2006 ändrades Färöarnas lag, som en följd på misshandeln på en ung homosexuell kille.

Inspiration i en yngre dager.

Har ni sett lilla Lisa? Hon är 14 år och bor i södra Skåne. Hon har tagit 2 timmar av min dag. Hon har gett mig inspiration så att det sprutar ur öronen. Hon är otrolig. En sådan tjej som jag alltid velat vara men aldrig kommer bli. Hon klär sig snyggt. Hon kan fotografera. Hon modellar i fina ljusa bilder. Hon springer på ängar under somrarna. Hon har en fin välfylld klädstång i sitt rum. Hon lyckas fynda på second-hand. Hon är grym!

När jag satt och läste hennes blogg, insåg jag hur mycket jag saknar min uppväxt. Jag insåg varför jag ibland kan bli väldigt ledsen och deprimerad. Jag saknar min barndom så mycket. Jag har inte förstått och inte accepterat att jag växt upp. Jag kan inte acceptera att jag inte är 5 år längre och får springa i min rosa klänning, med matchande paraply. Ränna ner för mormor och morfars biluppfart och slänga mig i morfars trygga mjuka stora famn och känna den lena doften av snus och värme. Det känns som livet har slinkit ur mina händer. Jag vill bevara den känslan då alla svåra frågor inte behövde besvaras. Jag vill så gärna tillbaka!


/Katarina, saknar morfar så mycket att tröjan är blöt av tårar

Den sylvassa falska sångfågeln

Mitt nya tillhåll är Lunds C. Kommer nog vara där ganska ofta eftersom jag är en pendlare. Det är en livsstil. Jag pendlar till skolan. Jag pendlar hem till mamma och pappa. Jag pendlar till biblioteket. Jag pendlar till gymmet.
Min nya livsstil. Mitt nya tillhåll. Lunds central!

Såg idag den käcka mannen men något ojämna, alldeles för långa svarta dreads i gången mellan Lund centrals två ingångar. Han spelade gåendes fram och tillbaka i gången, lite förföljar-varning, på sin slitna gitarr. På golvet i mitten av gången låg ett gitarrfodral med mynt i olika kulörer. Inget hårt fodral, utan ett slappt svart där dessutom toppen var avklippt (möjligen avskavd). Han sjöng också. Falskt!

Idag förstörde denna man en av mina favoritlåtar. Hello Goodbye. Tack för den....


/Katarina, lundabetraktelserna är inte alltid positiva

Salming, undervikt och en tidig lördagsmorgon

Jag har kommit igång. Jag har startat.  När jag väl tagit steget innanför dörren på Sats, så gäller det. Då är jag otroligt motiverad! Nu är jag mer motiverad än någonsin. Tränat torsdag, fredag och lördag. Steg upp vid 08:00 (på en lördag!) för att ta mig tidigare än vanligt till gymmet och förhoppningsvis slippa alla julmatsöverviktiga personer med ångest, då de endast hinner träna lördagar. De tar de nyaste springbanden. Då får jag springa på ett gammalt band och blir då olycklig i själen eftersom jag inte riktigt listat ut alla funktioner på stenålders bandet.

Igår hamnade jag på ett band mellan två tjejer. Den ena var något smalare än mig. Något år äldre. Söt och verkade motiverad. Normala, lite jazziga byxor. På andra sidan om mitt band sprang en tjej med de smalaste benen jag någonsin sett i verkligheten. Det var näst intill sjukligt. Eftersom man på SATS Malmö springer med en spegel framför sig kunde jag se att hennes höfter var hälften så breda som mina. Övervikt eller undervikt, vilket är värst?

Tjejerna på banden på mina sidor hade båda tjusiga och stilrena träningsbyxor. Jag inspirerades. Tog mamma på en tur till Stadium. Kittade mamma med en helt ny träningsgarderob och mig själv med ett par träningspants från Salming. Ett par sjukt seriösa. De har självlysande detaljer, grått nät i knävecken och utstående vita dubbelsömmar lite här och var. När jag bär dessa byxor ser jag ut att vara SM-mästare i orientering. När jag vandrade in på bandet imorse lyste det vördnad om mig. Jag var en del av dem nu. Det coola SATS-gänget. Jag var en värdig medlem på deras gym.

Here we go again!


/Katarina, Salming kostar byxan, men bara känslan av att vara Sveriges bästa löpare var de pengarna värda!

Dagens outfit

Hittade denna flicka hos Altamira och kände: "Detta är ju min inspiration". Grå jeans, päls, påse i handen, stor halsduk och markerade glasögon. Det som saknades var ciggen (som jag nog håller mig borta från), det mörka håret och de grymma Manolo klackarna.


Denna bild var verkligen behövlig, eftersom jag känt, den senaste månaden, att bloggarna i RSS-listan varit ganska grå.



/Katarina, nu blir det te och mitt  nya lila nattlinne i siden

Tre är inte mitt lyckonummer

Jag har placerat min blogg i Lundbloggkartan.se!

Nu har jag i tre inlägg försökt ta mig ur denna Kristiandhärva som Bloggkartan lyckats försätta mig i. Om det inte fungerar denna gång, får jag ruttna i helvetet med min blogg boendes i Kristianstad. Så en liten förklaring till mitt tråkiga och sterila inlägg!



/Katarina, fjärde gången gillt

Lund, från en stålgrå, svävande sida.

Det stålgrå X2000 skrider sakta in på Lunds central vid 10:37. Tåget ger illusionen av att sväva. Som om Darth Vader skulle kommit in på en scen. Det glider... skrider som en lucia där det vita lakanet döljer fötterna. Det stannar, plötsligt, utan förvarning. Dörrarna öppnas graciöst och långsamt. Folket som kliver av är inte stressade, som morgonpendlarna på Örestundstågen. Nej, X2000-resenärerna har en graciös skugga över sig. Som resenärerna på de gamla film-tågen, där borden i restaurangdelen var runda av teak. Perrongen blir näst in till spöklik när de svävar in. Jag fantiserar gärna upp en dimma som tycks ryka upp längs tågens sidor.

När dörrarna gled åt sidan steg fina människor ur ståltågen. Mestadels studenter. Många av dem! Under armarna var det fina kappsäckar av läder och skinn. Julklappar som var så stora att de inte rymdes i de vackra märkesväskorna.

Lund börjar fyllas igen. På Ica Malmborgs var det tomt vid ingången där det skulle stått mängder av röda plastkorgar, att bära på armen. Vid grönsakerna fick jag vänta för att kunna nå både tomater, avokado och citrongräs. Det var svårt att komma åt cykeln i stället på baksidan av centralen.



/Katarina, det är något speciellt med dessa X2000-tåg. Det är något speciellt när Lund börjar fyllas på av studenterna igen.

"Business men, they drink my wine"

Dagens lundbetraktelser är nog något jag ska börja med. Skriva något varje vecka. Berätta för er hur jag ser på min nya stad. Den stad som jag faktiskt redan gått vilse i (jag som annars har ett grymt lokalsinne och dessutom varit i Lund 100 tusen ggr).

Ner till staden idag. Upptäcka att biblioteket var stängt och att Ica Malmborgs var öppet. Nu kikar jag på Forrest gump samtidigt som jag försöker fixa lite källor till arbetet. Min kurrande mage drar mina ben ut till köket och köttfärsen som är framtagen, eftersom det idag är Taco-day!

Lundabetraktelsen för idag är lite sorglig och jag vet inte riktigt egentligen om jag förstått det. Påväg ut, med min fina ekologiska tygpåse, från Malmborg vid centralen möter mig en tjej, maximum 3 år äldre än mig, med raderna "Köp en Aluma, stöd de hemlösa i Lund". Det var så tragiskt, men samtidigt förstod jag inte riktigt. Var denna unga tjej verkligen hemlös?! Så hemskt att behöva stå utanför Malmborg och sälja de hemlösas tidning när du är i 20-års åldern.
Så, Lund är inte bara studenter, fest och flärd!


/Katarina, fick idag lära sig livets skola, den hårda vägen...
Nu är jag också registrerad i Lundbloggkartan.se, hoppas jag!

Löften att bryta

Nyårslöften är inte min grej. Jag trodde inte att folk lovade sig själv saker fortfarande. Alla sätter ju alltid för höga löften som de aldrig kan hålla. Sluta röka ("från och med NU ska jag sluta röka") eller gå ner 20 kg (ja, för det är ju vardagsmat).

Eftersom jag nu förstått att det faktiskt är vanligt bland mina vänner att man ger nyårslöften har jag bestämt mig för att ge några.
1. Jag har haft shoppingproblem och har nu bestämt att jag ska tänka igenom mina köp innan jag handlar. Jag ska försöka hålla reda på hur mycket jag handlar kläder för varje månad och kanske framförallt skor.
2. Jag ska sätta igång med träningen. Minst tre dagar i veckan ska jag springa minst 30 minuter på band och sedan en 30 minuter i gymmet. Långa (kanske inte), snygga, "high heels-ben" here I come!
3. Jag ska försöka vara lite mer positiv. Kommer nog kräva en psykolog, men eftersom det är i stor need.

Katarina kommer år 2009 bli rik, smal och positiv. Säkerligen...


/Katarina, there's something in the distance

Könsorgan bland maten

Idag så jag en killes snopp på Ica Malmborgs i Lund. Ja, okej, det var inte skinnflöjten som hängde ut, men inte långt ifrån.
Jag mötte en kille, relativt kort, i 17-års åldern. Han hade väldigt FÖR stora jeans och de hängde ner över halva röven (uppenbarligen tyckte han att det var snyggt). Hans kalsonger var tajta och vita. Penisen låg slängd över byxkanten och tack vare (eller kanske snarare pga) de ljusa och väldigt taighta kalsongerna såg jag hans pillesnopp.
Jaha, tänkte jag. Då har man fått veckans snopp-ranson.

Vems ser jag nästa vecka? Kommer jag att veta hans namn denna gång? Eller har jag kanske bara glömt namnet på fyllan?



/Katarina, den som lever får se

Klackarna (nästan) i taket.









Tonerna av The Killers nya platta viner ut genom de nyinkopplade högtalare.
Favoritklackarna står på översta hyllan.
Nya dvdn är inkopplad.
Frankie står i fönsterkarmen tillsammans med Nisse i kulan.
Ja, Katarina är nu officiellt inflyttad i Lund. Än så länge endast för 4 månader, men jag hoppas redan nu på att det blir längre. Lund känns som en lyxigare och tryggare stad än Malmö!

Sminket glömdes hemma hos mamma och pappa, men vad gör väl det när man har så vacker rödflammande hy som jag har?



/Katarina, nöjd med lösningen

Återigen går lilla flyttlasset.

Nu tänkte jag göra det ordentligt officiellt. Imorgon blir jag Lunda-bo. Endast för 4 månader, men ett tag blir pendlingsavståndet lite mindre till Kristianstad. Härligt att flytta in hos gamla gymnasiekompisen Sandra. Härligt att kanske få leva lite studentliv. Härligt att kunna bestämma vad man ska laga för mat. Härligt att leva på extensminimum (som om jag någonsin gjort det?!!!) igen. Härligt att bo närmare kära vänner!



/Katarina, börjar tröttna på gråa Malmö, och funderar på att Lund kanske passar mig bättre. Bra med prövotid!

"This is the world we live in"

Skrivet söndagen den 28 december 2008 till The Killers nya toner.

Hemma från Småland igen. Blev tjej-förfest och Hytten direkt. Lika bra! Joanna var nere och kom förbi på förfesten. Skvallrade lite om Uppsala och snackade lite skit.
Idag är jag så sjukt pigg. Fick tvinga mig att somna om när klockan var tio. Hanna, sa att det var onormalt att hoppa runt och dansa dagen efter man druckit en flaska rödvin och lite drinkar. Dessutom, det bästa av allt. En fisherman med en kille som pluggade i Uppsala och givetvis var med i Stockholms. Ljuvligt, med folk som förstår mig!
Har precis tittat på SATC-filmen två gånger om. Lika bra att få det gjort ordentligt.

Mina vänner hävdar att jag är mest lik Samantha. De syftar på mitt sätt att vara så öppen med sex och mitt sexliv. Jag har länge tyckt att jag varit mest lik Carrie, med hennes otroliga förälskelse för skor, som även jag delar. Har nu insett att jag faktiskt nog är mest lik Samanthas karraktär. Dock inte för öppenheten till sex utan den egoistiska personen. Att jag sätter mig själv mycket högre än ett förhållande. Medan andra är rädda för att inte "hitta den rätta" och bli singel resten av livet är detta ingen tanke som stör mig. Jag har och har alltid haft ett stort umgänge. Jag har en underbar familj. Jag trivs med mig själv och känner att det är det jag värderar högst. Samantha gör slut med Smith i slutet av filmen för att hon värdesätter sig själv högre än faktumet att hon faktiskt älskar honom. Så skulle jag också handlat i samma situation. Det finns inget i denna värld som, för mig, är viktigare än att jag mår bra i och med mig själv (givetvis är det av otroligt stor vikt för mig att mina vänner och min familj mår bra. Det är en förutsättning för att jag mår bra!).  
Vad värdesätter ni högst? Er själva eller förhållandet?



/Katarina, mår hellre bra ensam än dåligt tillsammans med någon i ett förhållande

RSS 2.0