Solo i Malmö. Min nya tillflyktsort. Jag är där så ofta att Johan igår uttryckte "Jag känner en déjà vu" när han såg mig sitta i fåtöljen på undervåningen. Paulina började jobba där i slutet av augusti och den senaste månaden har jag nog varit där totalt 2 h i veckan. Sjukt mysigt att se allt folk som provar kläder samtidigt som man kan prata, fika och skvallra. Det som känns bra med Paulina är att man inte behöver tänka, "Är vi bästa vänner? Är vi vänner?" (så som jag tänkte när jag var yngre). Med Paulina kan man bara vara. Bara prata på. Bara säga allt och samtidigt veta att det stannar mellan oss. Vi känner varandra utan och innan och det känns skönt, att bara kunna va!



Igår gjorde jag ju givetvis även en 30 minuter på SOLO. Provade en kofta, snackade skit, tittade på kunder, läste Rodeo och tog cornyfoton på oss i speglarna.

---

/Katarina, ljuvliga liv