Gårdagen...

Igår var nog en av de sorgligaste och bästa dagarna i mitt liv!

En närstående till mig tog sitt sista andetag och lämnade jordlivet på kvällen. Innan dess hade jag åkt hem från stan (sovit hos Seb) och sedan pluggat lite. På kvällen vid 20 tog jag bussen in till stan igen. Jag och Seb insåg att vi hör ihop och tog förnuftet till fånga och beslöt oss att försöka igen. Jag älskar honom något så otroligt och allt jag hade glömt (tex hans tatuering) kom tillbaka och jag mindes den underbara sommaren i Båstad (2005).
När jag fick höra att min syster hade kommit hem från sjukhuset kastade jag mig på en buss tillbaka till Skanör. Kom hem 50 min senare och då insåg jag hur ensam en människa kan vara trots att alla finns runt om.
Jag somnade och sov VÄLDIGT djupt hela natten lång. Imorse hade min bror varit på bageriet och köpt frallor. Hittade ett underbart sött sms från "honom" som blev en bra start på min morgon.



/Katarina, trött som ett troll och MÅSTE plugga

Kommentarer
Postat av: Christine

Ibland måste man nog nästan göra slut för att inse att man inte vill det :-/ Har hänt mig med och det känns som att kärleken blir starkare då.

2006-12-31 @ 00:00:55
URL: http://chrisse.blogg.se/

Berätta!

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Mail: (publiceras ej)

Blogg:

Åsikt:

Trackback
RSS 2.0