"En hand i himlen"

Djävulsveckan blev bästa veckan på otroligt länge. Har i några veckor nu sovit väldigt dåligt. Jag har inte insomningsproblem och jag sover väldigt djupt, men jag drömmer mycket och det är verkliga drömmar. När jag vaknar kommer jag ihåg det mesta och det påverkar mig väldigt mycket. Jag känner mig inte pigg och glad när jag vaknar.

Det har påverkat mitt humör de senaste två-tre veckorna. Känner att jag varit hängig. Inte orkat med alla mina sysslor. Så bestämde jag mig, NU tar jag tag i mig själv. Efter djävulsstarten på min vecka då min musplatta på datorn gick sönder, jag råkade ta sönder min bärbara mus, jag sov väldigt dåligt sju nätter i rad, jag låg efter väldigt i skolan och på jobbet och kände mig allmänt dålig!

För att komma tillbaka har jag umgåtts med solen, varit på ansiktsbehandling, käkat sushi med favvo-q, käkat ryggbiff varje kväll, jobbat ifatt nästan allt på jobbet, pluggat ifatt all kemi, läst feelgood-bloggar, pratat med mamma, bokat Sthlmsbiljetter och nu ska jag läsa ifatt lite mikrobiologi!


/Katarina, tillbaka på banan och pigg som en mört utan ett minne från nattens drömmar

"Dreams aren't what they used to be"

Kraven som hänger över mitt huvud likt en gloria är det bara jag som råder över. Det finns ingen annan som ställer de kraven. Varför jag känner just dessa krav vet jag inte. Jag vill klara alla mina tentor. Jag vill ha ett jobb som jag har kul på efter jobbet. Jag vill kunna ha pengar att ta "weekends" några gånger varje halvår. Jag vill äta ute tre gånger i veckan. Jag vill kunna leva ett liv i vardagslyx med mina nära, kära och älsklingar.
Kanske kan kraven och viljan komma från min systers liv. Inte att hon ställer kraven utan att jag alltid sett upp och ofta ser upp till henne och därför vill ha en stor del av det livet hon har. Samtidigt är jag på väldigt många plan självständig och vill gå andra vägar än syster.

Tre jobb jag skulle passa som men som jag aldrig skulle nöja mig med:
- Försäljare för telefoner och abonnemang. Stå i en galleria eller i en telefonbutik.
- Nattklubbsvärdinna. Se till att människor får den bästa kvällen i sina liv.
- Tågvärd på Öresundstågen/på Skånetrafiken. Möta alla lögnare, sura och besvika människor på ett bra sätt.

När jag var liten hade jag helt andra krav och önskemål om livet. Vad vi förändras när tiden går.


/Katarina, ska nu läsa sin mikrobiologi så att hon kan möta sin egna krav i framtiden

"To the sounds of Dödmu5"

Fick höra imorse av anonym pojkvän att jag är beroende av Facebook. Mitt svar ju givetvis nekande och fjortiskommentaren "du då" hördes också. Innerst inne fanns dock ett lite erkännande. Jag är inte beroende, MEN jag älskar att snooooooka en sisådär 1h per dag om någon lagt upp roliga och intressanta saker. Jag tror dock att de hör samma med min förtjusning i att skvallra om ALLT. Någonstans måste man ju få fakta och vad är då så bra med Facebook. Ligger det där får man ju skvallra om det. Då är det inte hemligheter längre.
På mina händelser upptäckte jag att två av mina fina flickor från Näset var taggade i festalbum från föregående helg. Var ju givetvis tvungen att kika igenom hela albumet (163 bilder). Upptäckte till mitt förtret att jag aldrig kan gå till Inkonst igen. Ett av ställena i Malmö som jag faktist föredrar (föredrog?). Bilderna innhöll ENBART yngre Näset-folk. Hur gammal är jag när min lillebrors vänner är "på stan"? På vissa bilder ranglade en och annan avdankad gammal gymnasiekompis förbi också (ja, jag vet att jag är tillsammans med en person från min gymnasieklass och att säga sådär är inte PK!).

Så ikväll har jag dammat av 2an med nya fina lilla Elektroluxen och inväntar lite av Blekingskas mastercru (fru Qurator herself), för en öl och sen vidare till nyaste klubben Resonans. Imorgon inkräktar nationen Skanör och tjänstemannafest i studentstugan. Först ska jag bara räkna mina kolonier som jag odlade idag. Kommer aldrig mer vilja äta något opastöriserat!

...och ja, givetvis såg jag en hel del schyssta människor på bilderna från Inkonst. Det var kanske 40 av 163 bilder på människor man vill festa med. Dessutom, NÄR hände det att jag känner igen alla på bilderna från en populär klubb i Malmö stad? Hur litet är Malmö?!


/Katarina, väljer att blogga när hon egentligen har bråttom. So what?!

"Like drinking poison, like eating glass"

Efter förra veckans bravader och långa "pass" var jag helt slut i helgen. Mestadels spenderade jag den i soffan och sängen. Dock blev det lite jobb och när jag kom tillbaka hittade jag ett knyte i soffan...



/Katarina, ska nu läsa kapitel två i mikrobiologiboken. Google-books är bästa nya...

Förra veckans pendlande

Förra veckan spenderade jag mycket tid i Kristianstad. Vi är fina, synliga och röda när vi raggar studenter till kåren. Även när jag sprang runt på The Spark hade jag min fina tröja på mig. På ena bilden ser ni hur Ewa och Jakob blir intervjuade av radio Kristianstad. Ivrig liten sak till reporter. Jakob försökte dra ner på medias bild av bostadssituationen för studenterna. Jag vet att det är en del som tycker att det kan vara jobbigt att det kommer för mycket utbytesstudenter till Kristianstad. Eftersom Hkr har utbyte med Kina kom många kineser denna höst för att läsa bla ekonomi. Något som man kan roa sig med är att räkna hur många kinesiska utbytesstudenter som cyklar på barncyklar. Fenomenet är mycket utbrett i Kristianstad. Ofta är det väldigt små cyklar och oftast ser det väldigt roligt ut, eftersom kineser faktiskt är större än barn och passar bättre på vuxencyklar!




/Katarina, 12 stycken på 10 minuter

Tågkaos leder till personlig kaos.

I förra veckan trodde jag att jag upplevde mitt livs längsta dag. Började i Kristianstad vid 10 med raggning av medlemmar till Kåren. Vidare på föreläsning om kommande VFUn. Efter det styrelsemöte på Kåren. Trodde att allt var frid och fröjd. Kom med det tidigare tåget än vad jag tänkt, 16:50. Klockan 20:30 var jag hemma i lägenheten i Lund. Tågkaos kallades det. Sådant händer, men Skånetrafiken skruvade som vanligt till allt och hade världens sämsta service, medan SJ löste problemet i Hässleholm fint. Efter tåg, buss, tåg och VÄNTAN var jag slut.
Dagen efter var det tidig uppgång som gällde. Massor att fixa på nationen. Hem, äta, duscha och packa på en timme. Sedan vidare till Kristianstad för fullt sjå med klubben The Spark och vid 04:00-snåret lade jag huvudet på kudden i Ewas gästrum som jag delade med två chinchillor. Då insåg jag, DET var mitt livs längsta dag. Vaken i 21 h och jobba 20 h. Längsta arbetspasset hittills! På morgonen när jag åt frukost i Kristianstad med Emma kände jag mig överkörd av ett godståg.

Denna vecka är något lugnare. Mer administrativa problem, men vad skulle jag göra om vi inte hade problem? Rulla tummarna?


/Katarina, gillar utmaningar och problemlösning

RSS 2.0