En blandning. Ja, det är jag verkligen. Har fått lite av pappa och lite av mamma. De flesta av mina ansiktsdrag kommer från mamma och därför har jag ofta känt att jag är mer lik mamma än pappa men det senaste året har jag funderat inåt och jag har insett att mycket av min insida är lik min fars. Ibland handlar jag på ett visst sätt och kommer direkt på att, det är precis som pappa gör, eller så hade pappa också gjort. Givetvis är det inte bara de bra egenskaperna som man ärver. Mammas runda bullkinder har jag fått men det kommer nog gynna sig framåt i tiden då mammas rynkor är obefintliga och hennes ansikte fortfarande utstrålar en glädje med sina bulliga kinder. Pappas heta temperament har jag lyckats snappa upp. Skrika, gorma och slänga saker i tio minuter och sen är det över, då är ilskan slut. Jag blir glad varje gång jag upptäcker en egenskap som jag ser även hos mina föräldrar, det spelar ingen roll om det är knubbig knogar, tjock fint hår eller en förmåga att ha svårt att höra av. Bra som dåliga, så gillar jag varenda en av mina föräldrars egenskaper som jag upptäcker att jag själv fått, för det mesta är vettigt. Det kan bero på att mina föräldrar är vettiga…egentligen!