En kärlek till rädslan

Eller hur har vi alla en rädsla? En rädsla som är starkare än alla andra. En rädsla som kanske inte finns i ditt huvud vart eviga dag, men det är trots allt den du fruktar absolut mest. Ofta har den sina rötter i din uppväxt och kan ha funnit med dig ända sedan nu var liten. Kanske upptäckte du den för något år sedan. Det gemensamma är att du är fruktansvärt rädd för just en sak. Minsta tecken på denna "sak" gör dig gråtfärdig. Du försöker hela tiden slå bort tankarna från det.

la spacaNär jag var yngre var jag rädd för att tänka på rymden. Inte på "hej, vi bor på jorden och det finns andra planeter". Utan utanför allt det! Hur uppkom vi? Allt bakom. Var är vi? Vad är meningen med allt detta? Eftersom jag tror på vetenskapen har jag försökt leta vetenskapliga lösningar på mina frågor. Vilket inte har gått och uteblivna svar på mina frågor har gjort mig rädd.

Nu kan jag tänka mer på det. Antagligen för att jag har växt, blivit starkare och fått bättre självförtroende. Min rädsla har förändrats.

Efter att jag kommit över det jag upplevde våren 2006 och även våren 2007 har en ny rädsla börjat närma sig mina tankar. Den började dyka upp nästa direkt efter att jag mådde bra igen. Jag blev rädd för sorgen. Varje tår tog jag som ett tecken på att jag var deprimerad igen. I början var det värst. Jag har nu börjat tillåta mig att vara ledsen. Det är faktiskt helt naturligt att vara ledsen och gråta ibland. Trots det skär det i hjärtat varje gång jag känner ögonen fyllas med saltvatten. Det känns som om jag är påväg tillbaka, trots att det bara är "vanliga, normala" tårar som rinner ner för mina rödrosiga, bleka kinder.

Jag försöker få mig att inse att det är naturligt. Att en tår hit, en tår dit  bara är nyttigt. Ibland kan jag inse det, ibland inte. Jag är på god väg och hoppas att det fortsätter i denna riktningen.

Ikväll. Ikväll ska jag låta mig själv vara ledsen. Jag ska gråta, men jag ska må bra när jag har gjort det. Jag ska lägga mig och läsa när jag gråtit klart. Jag ska känna mig nöjd! Verkligen nöjd över att jag är den jag är och att jag faktiskt inser mina problem och brister. Imorgon gäller det!



/Katarina, har insett en sak och måste göra slut på det NU. Hur gör jag?

Kommentarer
Postat av: Sofie

Tips om modeblogg: http://idagilosangeles.blogspot.com
Keep up the good work!

2007-11-07 @ 01:05:37
URL: http://idagilosangeles.blogspot.com
Postat av: Sabor

Jag känner igen detta med rädsla ;(

2007-11-07 @ 14:14:44
URL: http://Sabor.blogg.se
Postat av: Johannes

Har aldrig tänkt att vi har en rädsla inom oss som är lite större eller långvarigare än andra. Du fick mig att fundera, eller rättare sagt, jag tror jag har lärt mig lite mer om mig själv tack vare dig.
Tack=)

2007-11-07 @ 18:02:57

Berätta!

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Mail: (publiceras ej)

Blogg:

Åsikt:

Trackback
RSS 2.0